UPPESITTARKVÄLL
Uppesittarkvällar kunde ju, och kan än idag, komma i radion nästan lite närsomhelst och inte sällan i anslutning till någon storhelg. Vanligtvis handlar det om julen och sändningen inträffar företrädesvis dan (kvällen och natten) före dopparedan. Men kring påsktiden har jag också för mig att den här typen av program har förekommit, kanske mer lokalt än i rikstappning. Inte helt ovanligt var, och är, lokala program och därmed också inslagen, det vill säga uppesittarkvällar med stadens eller regionens alla möjliga och omöjliga stjärnor. Ensamma som i gamla eller tillfälligt nya konstellationer.
Vi skall nog inte prata programserier eftersom det oftast varit lite för lång tid mellan varje sändningstillfälle men själva programgenren i sig har varit sig ganska lik genom åren. Generellt sett mycket stoj och stim under ledning av någon hurtfrisk programledare, och oftast inte heller så mycket vettigt som blivit sagt. Och kring juletid har ju rimmen duggat tätt.
Precis som för rena intervjuprogram så råkar jag ibland komma över någon gammal, eller nyare med för den delen, sändning som jag tycker passar bra till det jag håller på med. Kanske inte så mycket för de sanningar som sagts, eller sägs, som för de olika artistkonstellationer som erbjuds. Inte sällan framför de också låtar i en lite mer avslappnad miljö, dessutom live i studion. Once and for all.
Just dessa unika tillfällen är ibland mödan värd även om de ibland kan det dröja fram till långt in på natten. Men rätt var det är så kommer det något lysande, mitt i sändningen, och då gäller det att var vaken. Kan ju inte alltid lita på att Rydbergs tomte gör jobbet.
HMV 16 oktober 2009
|